Lägg ner nu.
För 10 år sedan mördades en kille i Salem. Han var Nazist enligt vissa, enligt andra så var han det inte. Vad och vem han var spelar inte längre någon roll. Nazisterna har tagit över hans dödsdag för att varje år marschera från Rönninge station upp till korsvägen i Salem, varje år får dem det. Varje år stänger polisen av den enda bilväg in till Rönninge. De stänger in 5000 människor som inte kan ta sig därifrån annat än på fot eller till cykel. Det är helt absurt.
Min far har hjärtproblem och tänk bara om.. tänk om han får en hjärtinfarkt under demonstrationen och ambulansen inte hinner fram i tid. Tänk om Sussi skall föda just då eller om gamle trädgårdsmästaren Bertil ramlar ner från stegen och bryter benet. Vad händer då? Man kan inte stänga in ett samhälle på det här viset år ut och år in. Och särskilt inte under luciahelgen, det är helt absurt. Rönninge torg är inte stort, det hörs säkert på namnet, men vi har vår lilla kiosk, konsum och vår lilla pizzeria, vi har tillochmed en ganska ny kolgrill där numera. Ingen av ägarna vågar ha öppet den här lördagen. En lördag varje år i december, vad blir det i förlorade intäkter?
Jag är för yttrandefrihet, demonstrationsfrihet. Men dessa människor använder en död kille för att starta bråk, uppmärksamhet. Det blir alltid uppmärksamhet, alltid bråk. OM dessa människor bryr sig om den döde killen, som jag inte ens tänker nämna vid namn, besök hans grav! Skicka blommor till hans föräldrar. Jag ser dem ibland, hans föräldrar och varje år i december, ser de förstörda ut. Låt dem vara, låt de få släppa sin son nu. Det räcker, det är över nu.
Nej jag tänker inte hålla tyst längre. I början var jag alltid med på motdemonstrationerna men med tanke på hur poliserna behandlade oss, (Tryckte ner oss på asfalten mitt i december och skjutsade iväg oss till olika platser där vi varken hade åkkort eller mobiltelefon enbart för att vi inte hunnit från torget innan klockan var 2) så slutade jag gå. Men det var inget bra sätt att säga att det här var fel på, det inser jag nu. Det hjälper inte heller att försöka ignorera det, det går inte. Inte när man sitter som en råtta i bur varje år. Jag tänker skriva brev, till Kalderén (som iofs visat att han inte gillar detta och skrivit till polisen med vädjan om att avslå demonstranternas tillstånd), till polisen och till regeringen om så krävs. Kanske till någon tidning också? Något måste göras, jag är redigt trött på det här.