No one shall see me cry

Det är nästan så jag vill gråta, det känns på det sättet ikväll.

Det är så mycket man borde ha gjort i sitt liv, så mycket man borde göra, så mycket som man måste göra. men vad händer egentligen med allt det där som man så gärna vill göra? Antingen så passar det inte, eller så skjuter man upp det, eller så är man för feg.

Det där sista är väl det som ställt till det mest för mig. Just nu vet jag att jag borde ha vågat, men det kan väl ändå inte vara försent nu? Jag menar, borde man inte få en chans till?

Det är ensamt här, väldigt ensamt. allting rör sig, fram och tillbaka, upp och ner. Men jag, jag sitter bara stilla. Jag finns här, det är ingen fara. Jag rör mig aldrig. Det är ni som rör er och jag som sitter still.

Jag har ont i magen av nervositet, jag tassar omkring på tå i mitt eget hus, jag ser både urskuldande och dömande åt min spegelbild, på samma gång.

Jag hör inte hemma här, inte nu, men ingenstans annars heller. Det känns så konstigt och främmande. Vilket då frågar du? Jo allt, allt är främmande för mig.

Jag har mat i frysen, jag har kläder på kroppen, jag har det hur bra som helst... i jämförelse med barnen i Afrika.

Wasure taku nai koto nara
Oboeyou to shinaku temo
Wasureru koto nante nai
Sou shizuka ni kanjiru

Are wa aru samui hi de
Tsuyoi ame no naka
Boku wa tada kimi dake o
Machi tsuzukete ita

Moshi ima ga boku no owari
Datta to shitara sore demo
Kamawanai to omoeru hodo
Nani mo kowaku nakatta

Shiawase ni warai au
Hitobito ga boku no
Sugu soba o nando demo
Toori nuketa kedo

Hitori kiri kasa mo naku
Tachi tsukusu boku wa
Dare yori mo odayaka ni
Hohoende ita

Kogoeru te o kazashite
Arawareta kimi o mite
Nakidashi sou ni natta no wa
Kanashimi no sei ja nai

Bokutachi o isshun no
Hikari ga terashita
Korekara no yuku michi o
Iwau kano you ni

Ayumi Hamasaki - Rainy Day